Härom dagen fick jag en förfrågan om att vara med i en dansuppsättning på Kulturnatten, så nu är jag plötsligt mitt uppe i ett virrvarr av repetitioner, musikfunderingar och kostymträffar.
Det ger upphov till ungefär lika delar av exaltation och bävan. För å ena innebär det självklart otroligt mycket dansglädje, lycka över att ha kommit igång igen efter vårterminens uppehåll och förväntan inför att stå på scen. Å andra sidan uppstår känslan av att vara helt ur form, prestationsångest och så fasa inför att stå på scen.
Framträdandet kommer att äga rum vid och i en nybyggd paviljong som ligger precis brevid en liten damm. Idag hade vi en fotosession för att ställa samman pressmaterial inför helgen, och fotografen tyckte att det skulle ge effektfulla bilder om någon (läs: jag) doppade håret i dammen och sedan kastade huvudet bakåt för att ge upphov till en vattenkaskad.
Sagt och gjort.
Men jag vill helst inte tänka på vad vattnet i den dammen innehåller...
Uppdatering: My hair no longer smells of pond.
Uppdatering: My hair no longer smells of pond.
2 kommentarer:
åhh, jag skulle såå gärna vilja se den bilden hihi...e så glad för din skull att du dansar...saknar dig massor, våra samtal och härliga fikastunder....kram emy
Det kanske går att ordna... ;-)
Saknar dig också enormt!!! Men hoppas att vi kan ses snart.
Kram!
Skicka en kommentar