Det fruktansvärda mordet på Engla och två tragiska människoöden som jag kom i kontakt med på avdelningen under helgen leder till väldigt mycket funderingar och känslor hos mig.
Som rädsla. För att något ska hända någon som jag håller kär.
Som tacksamhet. Över alla nära och kära. Över att jag är där jag är och över att jag är frisk och mår bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar