lördag 1 augusti 2009

Länge sedan sist

Inte för att jag inte har något att skriva om.
Snarare för att det jag helst vill berätta varken kan eller får jag skriva om.

Det jag kan berätta är att jag är uppfylld av mitt sommarjobb på ett sätt som närmast liknar en förälskelse.
Och allt som oftast innebär det himlastormande lycka och otrolig glädje. Varje gång ett barn föds är en fantastisk händelse, och jag känner mig så lyckligt lottad som får vara med och dela de ögonblicken. Det är fascinerande att så fort ett barn har fötts och tar sina första andetag så börjar alla på salen att le stora soliga leenden.
Känslan från de stunderna kan jag bära med mig länge.

Men det går inte alltid som man tänkt.
Ett långdraget förlopp som slutar i kejsarsnitt, ett barn som kommer för tidigt eller som till en början inte mår bra. Och även om det till slut går bra ger det ändå ofta upphov till viss besvikelse och sorg, just för att det inte motsvarade de förväntningar som fanns. Ibland händer också det som inte får hända, att ett barn dör.
Och den sorgen och smärtan, den kan jag inte ens komma i närheten av att föreställa mig.

4 kommentarer:

sarapirat sa...

nu är jag NYFIKEN!!!! kramkramkram och bra att du är lite tillbaka på bloggen igen..

fröken L sa...

Önskar att jag kunde ta med dig dit så du fick se med egna ögon!!!
Saknar och längtar och hoppas att du snart kommer hem. Pusspusspuss!

lilla mamman sa...

jag förstår precis vad du menar. det är med skräckblandad förtjusning man väljer att jobba där.
kul att du är tillbaka i bloggvärlden tycker jag!

fröken L sa...

Tack! Kom visserligen av mig lite igen, men snart...