ABC

Lilla fröken H tittar med stor förtjusning på Fem myror är fler än fyra elefanter.

Och kan vid det här laget rabbla stora delar av alfabetet i rätt ordning.

Men inte nog med det, hon vet att H hör ihop med hennes namn, E med lillebrors och K med "kajvar*".

Och härom dagen då hon såg en av lokalbussarna bokstaverade hon U P P S A högt.

Jag kommer inte vara förvånad om hon kan läsa om ett halvår eller så...


* Kaviar, så klart.

Måndag

En dags minisemester efter en hektisk helg.

Den spenderar jag ute på landet hemma hos mamma och pappa, dit även syster med familj styrt kosan.

Gos med syskonbarnen.

God mat.

Sova middag.

Lugn och ro.

Sedan klarar jag förhoppningsvis av att gå tillbaka till jobbet...

En sovmorgon...

... och en power walk gjorde också susen!

Nu är jag laddad för att jobba kväll.

Sånt som gör mig pigg!

Några timmars sömn.

En lång dusch.

Ta på en fin klänning.

En skvätt parfym.

Grillning i sommarkvällen.

Rosévin.

Trevliga vänner.

Utgång.

Dansa sig varm till härlig musik.

Träffa gamla vänner från förr.

Flirta lite...

Vilken tur att jag lyckades vakna efter min tupplur!

Sånt som gör mig trött

Dagpass från kl 06.45 till 15.00. 4 i personalen som tog hand om 22 patienter.

Jag orkade inte ens gå och shoppa när jag väl hade slutat, och då är det illa.

Nu måste jag sova lite om det ska finnas någon som helst chans att jag ska orka med trevligheter som grillning och utgång i kväll.

Risken är så klart att jag inte vaknar förrän i morgon bitti, men det är en risk jag måste ta.

Vid det här laget klarar jag inte av att hålla ögonen öppna så värst mycket längre...

Egenvård

Boken kom i går, och tillsammans med gott te och bigarråer räddade den min kväll.

Och så blev det måndag...

Tillbaka efter minisemestern med allt vad det innebär.

En väckarklocka som ringde kvart över fem. En massa spring på jobbet. Jobbade över. Ösregn på vägen hem. Helt slut när jag kom innanför dörren. Borde packa upp, handla, laga mat, städa, skriva PM och andra duktiga saker. Vill träffa syskonbarnen, men orkar inte förflytta mig. Orkar bara kura i soffan.

Och på det insikten att helgens ledighet var den sista på ett bra tag. Fram till månadsslutet väntar bara futtiga endagsledigheter, så med andra ord känns det som om jag ska jobba hela juli i ett svep.

Så munter är jag just nu...

Vind i håret

Vi hade tur i år och lyckades pricka in en helg med fantastiskt segelväder!

I går övernattade vi i en naturhamn, och i dag tog vi oss till Sandhamn.

Nu är det after sail och fest som gäller. Ha en trevlig helg!

Ibland känns det lite extra

I dag hade jag hand om en patient som var så oerhört lik min mormor, både till utseendet och sättet. Mormor dog för snart två år sedan, och när jag stod där inne på salen kände jag hur saknaden efter henne bara vällde över mig.

Vissa patienter berör mig mer än andra, ibland är det på grund av en konkret anledning som i dag.

Men det kan också vara något ogreppbart som gör att det stockar sig i halsen och tårarna nästan rinner till.

Även om det ibland kan vara tungt rent psykiskt att jobba inom vården så är jag väldigt glad att jag jobbar med något som känns meningsfullt och som engagerar mig.

Samma visa varje gång

Imorgon bär det av på minisemester igen! Seglats till Sandhamn med finaste flickorna är det som står på agendan, och jag är så förväntansfull.

Men i vanlig ordning har jag drabbats av lätt packningspanik. Jag inser ju att tre dagars och två nätters vistelse hemifrån inte kräver något större bagage, men trots det breder högarna ut sig på min säng. Tänk om jag kommer att vilja ha just de plagg som jag väljer att lämna hemma?

Det borde finnas någon form av kurs eller så som man kan ta för att lära sig att packa optimalt...

Hur kan man annat än smälta?

Titta bara på det här.

Jag smög mig olovandes in på familje-BB igår för att få träffa det lilla miraklet.

Och hade nog aldrig kommit därifrån om det inte hade varit för att jag blev mer eller mindre utkastad av personalen.

Två salighetssaker*, det är vad de är, mina älskade syskonbarn!


* som Madicken och Lisabet skulle ha uttryckt det.

Välkommen!

Det blev en junipojke!

Precis innan månadsskiftet, kl. 23.44 igår kväll, föddes han.

Det hade varit tufft, men det gick bra och jag är så stolt över dem.

Han är rätt så mycket bitigare än vad hans storasyster var som bebis.

En klump på fyra kilo, för att citera storasyster.

Men så hade han ju fått mogna till sig lite längre också...

Jag kan knappt tåla mig tills jag får träffa dem.

Som att vänta på en present

Så känns det, nu när storasyster och svåger äntligen befinner sig på förlossningen.

Juni- eller julibarn? Flicka eller pojke?

Kring de två frågorna kretsar i stort sett hela min tankevärld just nu.

Men det är klart - bara det går bra och liten är frisk så spelar svaren ingen som helst roll.

Loppisfynd!

Två muggar och en tallrik ur serien Medicinalväxter.

Nu känns det liksom ännu mer som om kannan borde få följa med

mig hem.

Ibland förvånar jag mig själv

Solen skiner ute. Jag har suttit inne och skrivit ett PM.

Det skulle visserligen ha varit klart för länge sedan, men trots det känner jag mig väldigt duktig. Nu väntar belöningen i form av en eftermiddag och kväll i Stockholm i härligt sällskap!

Ett sådant slöseri

Den här skönheten, en del av det gamla sjukhusporslinet, står bortglömd i ett skåp på jobbet och samlar damm.

Varje gång jag ser den tänker jag att den snarare förtjänar att fyllas med saft, eller varför inte vaniljsås, och användas tillsammans med lika fina tallrikar.

Hemma hos mig, till exempel...

Inte helt lyckat

Om man tar på sig en halterneck-klänning som inte kräver BH, kan det vara bra och tänka ett steg längre och stoppa ner en dylik i väskan.

I alla fall om man ska jobba på eftermiddagen.

Nu går jag nämligen runt här på avdelningen med en rock utanpå bussarongen jag bär i vanliga fall för att dölja det faktum att jag är väldigt bar under.

Det känns nästan lite oanständigt.


Uppdatering kl 19.10: Nu är jag anständig igen! Tack vare kära mamma som ryckte ut och levererade ett stycke BH...

Klick, klick

Nu är boken snart på väg tillsammans med lite annan uppbygglig litteratur.

Klimatkompenserad frakt, dessutom, så det känns bakvänt nog som om jag har gjort en insats för miljön...

Bild från Amazon.

Sommarprat

Om jag någonsin skulle bli tillfrågad om att vara sommarvärd i P1 så skulle jag spela den här. Och den här och den här. Och så klart den här.

Det känns som att det enklaste vore att välja ut musiken. Desto svårare att komma på bra saker att prata om.

Men jag antar att jag skulle prata om hur lång och krånglig vägen till läkarprogrammet kan vara. Och om vilka lustiga förväntningar omgivningen ibland har på mig som läkarstudent. Antingen tycks de tro att jag, som har läst ett ynka år av en fem och ett halvt år lång utbildning, ska kunna stå till svars för vad de tycker är fel med den svenska sjukvården i allmänhet och dess läkare i synnerhet. Alternativt förväntas jag kunna ställa både diagnos och ordinera behandling av diverse åkommor. Fast det sistnämnda är ju onekligen lite smickrande...

Och så skulle jag prata om det terapeutiska värdet i att rensa ogräs då man är arg, besviken och ledsen.

Patetisk?

Måste erkänna att jag såg Sex and the City - the Movie igen igår kväll...

Uppdatering: Och väldigt snart har jag klickat hem boken för att kunna insupa inspiration i lugn och ro i väntan på DVD:n.

Uppdatering nr 2: Fast det skulle kunna vara så att jag måste gå och se den igen om ovanstående dröjer...

Lycka!

Vi lyckades få biljetter till premiärkvällen!

Uppdatering: Och nej, jag blev inte besviken... Den var alldeles, alldeles fantastisk!

Inga blommor i håret...

...men väl på min sjal. Inte för att den egentligen behövs, solen skiner i skärgården idag och det är varmt och skönt!

Glad midsommar!

Bestämd

Lilla fröken gav order på morgonen om vilka kläder hon ville ha på sig, och idag är det brunt som gäller.

Dessutom är hon övertygad om att det är en lillasyster som väntar i magen, och tål inte att bli emotsagd på den punkten.

Otålig väntan

På filmpremiären och så syskonbarnets ankomst, så klart.

Under gårdagskvällen var jag jour, redo att rycka in som barnvakt till systerdotter ifall något skulle hända. Än så länge verkar dock förlossningen låta vänta på sig....

Undrar vad som inträffar först?

Balkonghäng...

...med struntprat, kaffe och bullar är verkligen härligt!

Ett annat synsätt

Men för att se lite mer positivt på kvällsjobbandet: det ger tid till att sova ut, äta frukost i lugn och ro, läsa DN och lackera tånaglarna.

Och till att fika!

Fredagen den 13

Kvällspass på jobbet igen, det tredje på raken, och nu börjar jag bli ganska trött på att jobba när alla andra är lediga.

Det blir nog en fika innan jag börjar idag också för att slippa känslan av att gå direkt från sängen till jobbet.

Andra märkliga begär

Bristningsgränsen nåddes egentligen för länge sedan, ungefär i höjd med tenta nr två. Så i dag kändes det inte längre möjligt att skjuta upp nödvändigheter som tvätt och städ. Därför springer jag nu mellan tvättstuga, fönsterputsning och mattpiskande.

Mitt i allt detta fick jag en plötslig längtan efter att bo så att jag kan ha en egen tvättstuga komplett med ett välutrustat städförråd.

Undrar om det är storasysters väldigt nära förestående nedkomst som ger mig dessa uttalade bygga bo-tendenser?


Bild från Gloveables.

Torpardrömmar

Helgens underbara utflykt till fina vänners nyinköpta sommarstuga väckte heta drömmar hos mig.

Om ett alldeles eget torp. Rött med vita knutar. Nära vatten och härlig natur. Dit man kan åka över en helg. Eller för en hel semester. Med hängmatta. En skuggig syrénberså. Några fruktträd och bärbuskar. Tunna silduksgardiner som fladdrar för vinden. Mormors gamla trasmattor på slitna golvtiljor.

Åh, vad jag vill ha!

Nå ja, om en si så där fyra och ett halvt år när jag får en lön något så när värd namnet, då ska jag ge mig ut på torpjakt...

Bild från Sköna Hem.

Sommar och sol

Eftersom jag inte har någon semester den här sommaren, och har varit lite bitter över det, är jag väldigt nöjd med min nya idé. Varje gång jag är ledig mer än 24 timmar ska jag försöka betrakta det som en semester och gärna åka på någon liten utflykt. Min förhoppning är att det i slutet på sommaren på det sättet kommer att kännas som om jag har haft en massa minisemestrar!

Försöka duger... Nu åker jag i alla fall i väg till kusten på minisemester nr 1, och har precis firat in den med pizza och öl i trevligt sällskap.

Nästan som i Cityakuten...

... kändes det i går när vi sprang till "stora" akuten för att ta emot en patient. Jag fick adrenalinpåslag och kände mig lätt hög.

Det låter kanske märkligt, men det var en otroligt häftig upplevelse.

Så nu vill jag väldigt gärna bli barnläkare. Eller åtminstone få komma ut på klinik som kandidat till att börja med...

Prao

Första dagen på mitt "sommarlov" ska jag spendera på barnakuten!

Min handledare från vårdcentralen jobbar nämligen där som ett led i sin specialistutbildning, och hon lovade mig att jag skulle få följa henne i hasorna en dag. Så i dag är det dags!

Jag ser väldigt mycket fram emot det, även om jag som sagt mest kommer att följa med henne och se på när hon jobbar. Senaste gångerna på vårdcentralen har varit lite sega, eftersom hon inte längre har kunnat boka patienter själv. Dessutom märks det ofta att vi i gruppen har olika bakgrund och erfarenhet, vilket gör att vi har olika behov och vill få ut olika saker av våra patientmöten.

Nu är jag ju förvisso partisk i målet, men jag tycker inte att det vore helt orimligt att ställa krav på åtminstone ett års arbetslivserfarenhet inom vården för att man ens ska få söka till läkarprogrammet. Personligen skulle jag i alla fall inte vilja gå till en läkare som har gått raka vägen från gymnasiet till utbildningen, och som utexaminerats utan att ha gjort andra erfarenheter än läkarstudier och studentliv.

Och störst av allt är kärleken

Strålande solsken :: vacker cermoni som verkligen speglade brudparet :: fina och personliga tal :: återförening för vårt gamla klubbverksgäng :: mycket kärlek.

Gårdagens bröllop var helt enkelt underbart.

Något som slog mig efteråt var att, förutom att vara väldigt kära, så är de ett så självklart par.

I meningen att det är självklart att just de hör ihop och bygger en framtid och en familj tillsammans.

Självklart. Det vill jag också ha. En vacker dag, så...

Hoppas kan man ju alltid göra...

... men sannolikheten att jag ska klara morgondagens tenta är så minimal att det är närmast skrattretande.

Egentligen spelar det inte så stor roll, jag vet att jag inte har pluggat tillräckligt. Men det grämer mig att den ynka lilla ledighet jag hade planerat in i augusti ryker all världens väg.

Favorit i repris?

Eftersom jag inte hittade något under min klänningsjakt under helgen och förmodligen inte kommer hinna gå på förnyat letande innan lördagens begivenheter, så får det nog bli den här igen.

Men om jag har riktig tur blir jag klar tidigt med tentan på fredag så att jag kan ta en shoppingtur. Och med ännu lite mer tur kanske jag hittar den perfekta blommiga klänningen jag drömmer om!

Att leva livet...

...innebär just nu att tillbringa 12-timmarspass på skolan, i ett desperat försök att trycka in en för mig obegriplig kurs.

Hmm... om man skulle ta och byta karriärsinriktning och bli lyxhustru istället? Shoppa, luncha och fika är jag ju väldigt bra på!

Knepig sits

När man är för trött för att orka gå och lägga sig, vad gör man då?

Mor, lilla mor, vem är väl som du?

Min mamma, hon är alldeles fantastisk och helt underbar, hon!

Grattis på Mors dag!






Smaskig tårta från Leila.

Fem

Jag nappar på utmaning från systeryster!

5 saker på min “att-göra-lista” idag (imorgon ska jag plugga, så det var inte så roligt att skriva!):
1. fortsätta klänningsjakten!
2. fika i solen med trevligt sällskap.
3. gå på Allmänna Sångens vårkonsert.
4. schlagerfest!
5. försöka gå och lägga mig tidigare än igår...

5 dåliga egenskaper:
1. tidsoptimist precis som syster (mammas gener fick ett kraftigt genomslag på den punkten...).
2. morgontrött, även det precis som syster...
3. slarvig pedant och perfektionist (den kombinationen är inte optimal!).
4. drabbas lätt av tentaångest.
5. envis.

5 platser där jag bott:
1. på landet hemma hos mamma och pappa.
2. i Torquay som au pair.
3. på olika ställen i ett studentområde i Uppsala.
4. i Odense där jag började läsa medicin.
5. i "riktig" lägenhet i Uppsala.

5 jobb som jag haft:
1. kyrkguide.
2. danslärare.
3. klubbverkare på nationen.
4. säljare i klädbutik.
5. undersköterska.

Oj, oj...

Lite trött och sliten idag. Och huvudvärk...

Tur att jag redan lovat mig själv en pluggfri dag!

Snart, så...

Nu är tentan skriven, men det återstår tyvärr ännu en nästa vecka innan jag får gå på "sommarlov" (läs: börja jobba heltid...).

Egentligen borde jag börja plugga till den på momangen, men det pallar jag helt enkelt inte! Istället blir det lunch med syster och systerdotter samt intensivt klänningsletande inför det bröllop jag ska gå på nästa lördag.

I kväll: tentafest på nyöppnade Bryggan!

Vårda om

Nu orkar jag inte plugga mer i dag, så då passade det fint med ett test! Det här kommer från Typealyser och jag hittade det hos Linda K.

Vårdaren (the relater) föredrar att förlita sig på sina sinnen, det man kan se, höra och ta på. När de ska fatta beslut om något föredrar de att göra det med personlig värme och hur beslutet påverkar människor. Hur viktig frågan är för dem själva eller andra de bryr sig om är oftast det första de tänker på, medan den rent logiska analysen kommer först i andra hand. De är mycket mer intresserade av fakta om människor än om fakta om saker och brukar därför ha ett smidigt socialt liv. De brukar trivas bäst i arbeten där deras omtanke om andra personer kommer till sin rätt - gärna arbete med barn och äldre, socialt arbete, försäljning (om varorna är konkreta) och serviceyrken.

Det som framförallt driver Vårdare är bra relationer med andra människor. Det kan vara både känslan av närhet med andra människor i nuet (att få hjälpa till eller bli hjälpt) eller upplevelsen av trygga och stabila långsiktiga relationer (familjen, vänkretsen, medlemskap i sammanslutningar etc ). De framstår ofta som sociala och personliga på gott och ont. Vill du få en Vårdares uppmärksamhet - pröva "hmm... skulle du kunna hjälpa mig med... eller hur mår du?".

Man kan ofta känna igen Vårdare på att de ofta använder ord som beskriver människor, känslor och deras uppfattning om dem.

Nå ja, vad är väl en bal på slottet?

Jag är väldigt tacksam att det i alla fall regnar och är kyligt i dag, för på så sätt känns det aningen mindre bittert att jag på grund av förestående tenta inte kan spendera majkvällen iklädd en svepande balklänning!

I-landsproblem

Lätt panik utbröt när jag var på stan för att göra lite nödvändiga inköp, och upptäckte att den stylingprodukt som jag använt för att tämja mitt lockiga hår det senaste året inte längre går att få tag på!

Nu är den stora frågan: rakpermanent eller starta importfirma för hårprodukter?...

Uppe i ottan...

... verkar vara veckans tema!

Måndag: power walk med fröken N.
Tisdag: förbereda fallavslut (varför göra något i tid när man kan skjuta upp det till sista minuten?...).
Onsdag: förbereda seminarium (enligt samma princip som ovan...)
I dag: tvättid och kanske lite städ om jag orkar!
I morgon: jobba.

Kanske sovmorgon på lördag, om jag har riktigt mycket tur...

Det drar ihop sig...

...både för storasyster och mig!

För hennes del är det så klart det efterlängtade andra barnet som gäller. Det är så spännande och fantastiskt att det ligger en helt egen liten person och bara väntar på att det ska bli dags att födas. Vem är det egentligen som finns där inne?

För mig är det inte riktigt lika spännande, tyvärr. Det börjar bli tentadags igen, och jag känner mig fullkomligt omotiverad att sätta mig vid böckerna. Jag hoppas att jag ska få någon slags adrenalinskjuts nästa vecka och komma in i samma flyt som förra gången, men just nu känns det tveksamt....

Dags för detox?

Det har varit ganska så mycket fester på senaste tiden: först Åre, sedan Valborg, födelsedagsfester förra helgen, drinkar i fredags, möhippa i går och så blir det middag med fina vänner i kväll.

Måndag morgon är det nog dags att börja det nya livet, känns det som!

Röda naglar

I mitt nästa liv ska jag nog bli en Nigella istället, tror jag alldeles bestämt.

Då skulle jag kunna puttra runt och vara stylish i mitt kök, som så klart skulle vara precis lika stylish som jag.

Och ha fina, välvårdade naglar! Jag tycker nämligen att det för vardagen till helt nya nivåer om jag får gå runt med nylackade naglar i en härlig färg. Men för det har jag verkligen valt helt fel bransch, imorgon ska jag jobba på avdelningen och då fungerar det icke med sådana extravaganser.

Jag får nöja mig med fina tånaglar...

Mentalt sommarlov

Det råder en viss bloggtorka här, som synes. Dessvärre är det inte för att jag pluggar flitigt, för än så länge har jag inte öppnat böckerna under den här kursen.

Det blev en sådan enorm urladdning efter mastodonttentan att jag helt enkelt inte har lyckats komma igång igen efter den. Jag kan tycka att jag borde ha fått ett energiryck av att jag faktiskt fick godkänt, men istället är jag bara trött. I alla fall för trött för att plugga och göra andra nyttiga saker.

Jag vill mest bara vara ute, njuta av våren och göra trevliga saker!

Placebo

Om en liten fröken ramlar och slår sig i pannan, så blir det märkligt nog genast bättre om gosekaninen får ett plåster på motsvarande ställe.

Ett fenomen som en nalledoktor kan forska vidare på, kanske?...