Måndag

Undrar vad jag skulle göra utan kaffe?

Söndag kväll

Jag har förskansat mig i konferensrummet på avdelningen med alla mina böcker och en massa lösgodis.

Hade jag gått hem efter jobbet hade jag förmodligen dråsat ihop i soffan av ren och pur trötthet och inte fått något pluggat alls. De flesta biblioteken är stängda, och jag är på tok för mörkrädd och lättskrämd för att våga sitta själv på skolan.

Här finns det människor i närheten när jag är sällskapssjuk och behöver en paus. Och, inte att förglömma, en kaffeautomat.

Den perfekta lösningen.

Under tiden

Söndagsnöje i form av en cykeltur till loppisen.

Finaste citruspressen jag sett på länge.

Tolv tårtassietter för 60 kr.

Nu ska det bakas kakor.

Härliga färger till balkonggolvet.

Den som väntar på något gott...

I dag på eftermiddagen var det meningen att hon skulle komma hem, lillasyster.

Men planet från New York var försenat flera timmar, så i värsta fall blir hon fast i Kiev om hon inte hinner med anslutningen till Stockholm.

Jag har ingen som helst uppfattning om hur ofta det går plan mellan Kiev och Stockholm, men jag hoppas verkligen att de går i skytteltrafik, för nu klarar jag inte av att vänta en dag till!

Glömt och förlåtet

Jag tar härmed tillbaka allt (nåja, nästan allt...) ont jag någonsin sagt om CSN.

Härom dagen fick jag, efter att ha väntat i telefonkö i max två minuter, prata med en väldigt trevlig och tillmötesgående handläggare som snabbt kunde ordna det jag behövde hjälp med.

Och i går fick jag beslut om studiemedel, trots att jag fortfarande saknar poäng från kursen som jag skriver omtenta i om två veckor och trots att jag gjorde min ansökan så sent som dagen innan.

Kanske har de till slut förstått att nöjda kunder är enklare att ha att göra med?...

Smak av barndom

Mamma kokar rödavinbärssaft.

Den får den mest vidunderligt rosa färg man kan tänka sig, som blötlagda geléhallon ungefär.

Jag färdas på en smak- och doftresa till barndomens födelsedagskalas och somriga fikastunder ute i trädgården.

Härlig är kvällen...

... fridfull och ren.

Pretty in Pink

Idag var det tillbaka till jobbet igen, men jag har haft några underbart lata lediga dagar*.

Här med älskade systerdotter på besök i Slottsträdgården, där man kan köpa KRAV-grönsaker och blommor, strosa och ha det bra.

* tyvärr inte riktigt så lediga som jag skulle ha velat - omtentaplugget är igång, om än något trevande...

Utmanad

Jag blev utmanad av Sara för ett tag sedan, nu tar jag mig samman och svarar!

Regler:
- Posta reglerna först.
- Svara på alla frågor.
- Skicka vidare utmaningen till andra bloggare.
- När du postat dina svar, berätta det för den som utmanade dig!

Fem saker som finns på din Att-göra-lista idag:

• Läsa åtminstone ett kapitel i Biochemistry - omtentan närmar sig med stormsteg...
• En power walk - men nu är det på tok för varmt.
• Försöka få ordning på min stickning - jag stickade fel igår, och nu måste jag dra upp några varv.
• Åka en sväng till loppisen och förhoppningsvis fynda lite.
• Middag och utgång med fina vänner ikväll.
  

Vad gjorde du för 10 år sedan?

1998 hade jag precis tagit studenten, jobbade på ett demensboende under sommaren och spenderade en hel del tid i Skåne. Jag funderade väldigt mycket på vem jag var, vad jag skulle bli och vad jag skulle göra med mitt liv.

Ställen du bott på?

Kika här för svaren.

Fem saker du skulle göra om du var biljonär?

• Köpa en större lägenhet (om man är biljonär är det kanske snarare fråga om en våning?) och en sommarstuga.
• Ta nästa plan till New York för att se lillasyster dansa i Central Park, och för att shoppa och uppleva staden. Sedan skulle jag se till att resa någonstans minst en gång i halvåret!
• Köpa ny köksutrustning.
• Ta ledigt resten av sommaren (och några veckor varje sommar under resten av utbildningen...).
• Ge mer pengar till Läkare utan gränser.
  

Personer du vill veta mer om:

Mina vänner, både gamla och nya, vill jag alltid veta mer om!

Jag skickar utmaningen vidare till:

Tingeling, Emy, Nina och Lilla Mamman.

Äntligen!

Ledig i fem dagar.

Hittills har jag hunnit sova tills jag vaknade av mig själv.

Pussa på syskonbarnen.

Åka till IKEA och Granit.

Sedan ut till landet.

Dricka vin.

Påbörja en stickning.

Det hade varit fantastiskt om jag hade kunnat ta mig till New York för att träffa och se lillasyster, men det här är inte helt fel det heller.

Lost and found

Senaste dagarna har till stor del handlat om återfunna och nyfunna vänner.

Väldigt trevligt, eftersom jag har känt en stor längtan efter positiva händelser mitt i allt jobb och för att motverka senaste veckornas energisvacka.

Snart...

Nu är det bara två timmar kvar tills jag får gå på fem dagars ledighet!

Den här dagen har känts oändligt lång, och mina energireserver är verkligen körda i botten.

Tack och lov är det lugnt på avdelningen, för just nu orkar jag inte göra mer än vad som absolut krävs...

Snooze

En av mina värsta, och mest svårövervunna, ovanor är att jag så gott som aldrig lyckas kliva upp på en gång när väckarklockan ringer om mornarna.

Vanliga dagar kan jag, skam till sägandes, snooza i upp mot en timme. När jag jobbar dagtur brukar jag kunna begränsa det till att snooza en eller två gånger, men de senaste dagarna har det snarare blivit fyra-fem gånger. Det är som om att jag hoppas att de där nio extra minuterna som varje snoozning ger på något magiskt sätt ska göra mig pigg och utvilad. Istället blir det nästan värre varje gång jag skjuter uppstigandet framför mig, och dessutom blir det bråttom, bråttom varje morgon.

Så nu går jag runt på jobbet som en zombie med hår som fortfarande är blött efter duschen och drömmer om min säng...

God morgon!

Härligt att hinna äta god frukost i lugn och ro.

Livskvalité

Det har varit en helt galen dag på jobbet, och som vanligt var jag helt färdig efteråt.

Därför känns det extra härligt att äta god middag och dricka vin i sommarkvällen med underbara vänner!

13755

Så många steg har jag avverkat på jobbet och på väg hem därifrån i dag.

Då måste det väl ändå vara i sin ordning att lägga sig och sova en stund?...

Den som spar hon har

Eller: den vars mor spar, hon har...

En räd i en av garderoberna hemma hos mamma och pappa resulterade nämligen i ett klänningsfynd!

Klar ABBA-känsla, tycker jag.

Och om jag bara hittar rätt tillbehör får den följa med på bröllop på lördag.

ABC

Lilla fröken H tittar med stor förtjusning på Fem myror är fler än fyra elefanter.

Och kan vid det här laget rabbla stora delar av alfabetet i rätt ordning.

Men inte nog med det, hon vet att H hör ihop med hennes namn, E med lillebrors och K med "kajvar*".

Och härom dagen då hon såg en av lokalbussarna bokstaverade hon U P P S A högt.

Jag kommer inte vara förvånad om hon kan läsa om ett halvår eller så...


* Kaviar, så klart.

Måndag

En dags minisemester efter en hektisk helg.

Den spenderar jag ute på landet hemma hos mamma och pappa, dit även syster med familj styrt kosan.

Gos med syskonbarnen.

God mat.

Sova middag.

Lugn och ro.

Sedan klarar jag förhoppningsvis av att gå tillbaka till jobbet...

En sovmorgon...

... och en power walk gjorde också susen!

Nu är jag laddad för att jobba kväll.

Sånt som gör mig pigg!

Några timmars sömn.

En lång dusch.

Ta på en fin klänning.

En skvätt parfym.

Grillning i sommarkvällen.

Rosévin.

Trevliga vänner.

Utgång.

Dansa sig varm till härlig musik.

Träffa gamla vänner från förr.

Flirta lite...

Vilken tur att jag lyckades vakna efter min tupplur!

Sånt som gör mig trött

Dagpass från kl 06.45 till 15.00. 4 i personalen som tog hand om 22 patienter.

Jag orkade inte ens gå och shoppa när jag väl hade slutat, och då är det illa.

Nu måste jag sova lite om det ska finnas någon som helst chans att jag ska orka med trevligheter som grillning och utgång i kväll.

Risken är så klart att jag inte vaknar förrän i morgon bitti, men det är en risk jag måste ta.

Vid det här laget klarar jag inte av att hålla ögonen öppna så värst mycket längre...

Egenvård

Boken kom i går, och tillsammans med gott te och bigarråer räddade den min kväll.

Och så blev det måndag...

Tillbaka efter minisemestern med allt vad det innebär.

En väckarklocka som ringde kvart över fem. En massa spring på jobbet. Jobbade över. Ösregn på vägen hem. Helt slut när jag kom innanför dörren. Borde packa upp, handla, laga mat, städa, skriva PM och andra duktiga saker. Vill träffa syskonbarnen, men orkar inte förflytta mig. Orkar bara kura i soffan.

Och på det insikten att helgens ledighet var den sista på ett bra tag. Fram till månadsslutet väntar bara futtiga endagsledigheter, så med andra ord känns det som om jag ska jobba hela juli i ett svep.

Så munter är jag just nu...

Vind i håret

Vi hade tur i år och lyckades pricka in en helg med fantastiskt segelväder!

I går övernattade vi i en naturhamn, och i dag tog vi oss till Sandhamn.

Nu är det after sail och fest som gäller. Ha en trevlig helg!

Ibland känns det lite extra

I dag hade jag hand om en patient som var så oerhört lik min mormor, både till utseendet och sättet. Mormor dog för snart två år sedan, och när jag stod där inne på salen kände jag hur saknaden efter henne bara vällde över mig.

Vissa patienter berör mig mer än andra, ibland är det på grund av en konkret anledning som i dag.

Men det kan också vara något ogreppbart som gör att det stockar sig i halsen och tårarna nästan rinner till.

Även om det ibland kan vara tungt rent psykiskt att jobba inom vården så är jag väldigt glad att jag jobbar med något som känns meningsfullt och som engagerar mig.

Samma visa varje gång

Imorgon bär det av på minisemester igen! Seglats till Sandhamn med finaste flickorna är det som står på agendan, och jag är så förväntansfull.

Men i vanlig ordning har jag drabbats av lätt packningspanik. Jag inser ju att tre dagars och två nätters vistelse hemifrån inte kräver något större bagage, men trots det breder högarna ut sig på min säng. Tänk om jag kommer att vilja ha just de plagg som jag väljer att lämna hemma?

Det borde finnas någon form av kurs eller så som man kan ta för att lära sig att packa optimalt...

Hur kan man annat än smälta?

Titta bara på det här.

Jag smög mig olovandes in på familje-BB igår för att få träffa det lilla miraklet.

Och hade nog aldrig kommit därifrån om det inte hade varit för att jag blev mer eller mindre utkastad av personalen.

Två salighetssaker*, det är vad de är, mina älskade syskonbarn!


* som Madicken och Lisabet skulle ha uttryckt det.

Välkommen!

Det blev en junipojke!

Precis innan månadsskiftet, kl. 23.44 igår kväll, föddes han.

Det hade varit tufft, men det gick bra och jag är så stolt över dem.

Han är rätt så mycket bitigare än vad hans storasyster var som bebis.

En klump på fyra kilo, för att citera storasyster.

Men så hade han ju fått mogna till sig lite längre också...

Jag kan knappt tåla mig tills jag får träffa dem.

Som att vänta på en present

Så känns det, nu när storasyster och svåger äntligen befinner sig på förlossningen.

Juni- eller julibarn? Flicka eller pojke?

Kring de två frågorna kretsar i stort sett hela min tankevärld just nu.

Men det är klart - bara det går bra och liten är frisk så spelar svaren ingen som helst roll.

Loppisfynd!

Två muggar och en tallrik ur serien Medicinalväxter.

Nu känns det liksom ännu mer som om kannan borde få följa med

mig hem.

Ibland förvånar jag mig själv

Solen skiner ute. Jag har suttit inne och skrivit ett PM.

Det skulle visserligen ha varit klart för länge sedan, men trots det känner jag mig väldigt duktig. Nu väntar belöningen i form av en eftermiddag och kväll i Stockholm i härligt sällskap!

Ett sådant slöseri

Den här skönheten, en del av det gamla sjukhusporslinet, står bortglömd i ett skåp på jobbet och samlar damm.

Varje gång jag ser den tänker jag att den snarare förtjänar att fyllas med saft, eller varför inte vaniljsås, och användas tillsammans med lika fina tallrikar.

Hemma hos mig, till exempel...

Inte helt lyckat

Om man tar på sig en halterneck-klänning som inte kräver BH, kan det vara bra och tänka ett steg längre och stoppa ner en dylik i väskan.

I alla fall om man ska jobba på eftermiddagen.

Nu går jag nämligen runt här på avdelningen med en rock utanpå bussarongen jag bär i vanliga fall för att dölja det faktum att jag är väldigt bar under.

Det känns nästan lite oanständigt.


Uppdatering kl 19.10: Nu är jag anständig igen! Tack vare kära mamma som ryckte ut och levererade ett stycke BH...

Klick, klick

Nu är boken snart på väg tillsammans med lite annan uppbygglig litteratur.

Klimatkompenserad frakt, dessutom, så det känns bakvänt nog som om jag har gjort en insats för miljön...

Bild från Amazon.

Sommarprat

Om jag någonsin skulle bli tillfrågad om att vara sommarvärd i P1 så skulle jag spela den här. Och den här och den här. Och så klart den här.

Det känns som att det enklaste vore att välja ut musiken. Desto svårare att komma på bra saker att prata om.

Men jag antar att jag skulle prata om hur lång och krånglig vägen till läkarprogrammet kan vara. Och om vilka lustiga förväntningar omgivningen ibland har på mig som läkarstudent. Antingen tycks de tro att jag, som har läst ett ynka år av en fem och ett halvt år lång utbildning, ska kunna stå till svars för vad de tycker är fel med den svenska sjukvården i allmänhet och dess läkare i synnerhet. Alternativt förväntas jag kunna ställa både diagnos och ordinera behandling av diverse åkommor. Fast det sistnämnda är ju onekligen lite smickrande...

Och så skulle jag prata om det terapeutiska värdet i att rensa ogräs då man är arg, besviken och ledsen.

Patetisk?

Måste erkänna att jag såg Sex and the City - the Movie igen igår kväll...

Uppdatering: Och väldigt snart har jag klickat hem boken för att kunna insupa inspiration i lugn och ro i väntan på DVD:n.

Uppdatering nr 2: Fast det skulle kunna vara så att jag måste gå och se den igen om ovanstående dröjer...

Lycka!

Vi lyckades få biljetter till premiärkvällen!

Uppdatering: Och nej, jag blev inte besviken... Den var alldeles, alldeles fantastisk!

Inga blommor i håret...

...men väl på min sjal. Inte för att den egentligen behövs, solen skiner i skärgården idag och det är varmt och skönt!

Glad midsommar!

Bestämd

Lilla fröken gav order på morgonen om vilka kläder hon ville ha på sig, och idag är det brunt som gäller.

Dessutom är hon övertygad om att det är en lillasyster som väntar i magen, och tål inte att bli emotsagd på den punkten.

Otålig väntan

På filmpremiären och så syskonbarnets ankomst, så klart.

Under gårdagskvällen var jag jour, redo att rycka in som barnvakt till systerdotter ifall något skulle hända. Än så länge verkar dock förlossningen låta vänta på sig....

Undrar vad som inträffar först?

Balkonghäng...

...med struntprat, kaffe och bullar är verkligen härligt!

Ett annat synsätt

Men för att se lite mer positivt på kvällsjobbandet: det ger tid till att sova ut, äta frukost i lugn och ro, läsa DN och lackera tånaglarna.

Och till att fika!

Fredagen den 13

Kvällspass på jobbet igen, det tredje på raken, och nu börjar jag bli ganska trött på att jobba när alla andra är lediga.

Det blir nog en fika innan jag börjar idag också för att slippa känslan av att gå direkt från sängen till jobbet.

Andra märkliga begär

Bristningsgränsen nåddes egentligen för länge sedan, ungefär i höjd med tenta nr två. Så i dag kändes det inte längre möjligt att skjuta upp nödvändigheter som tvätt och städ. Därför springer jag nu mellan tvättstuga, fönsterputsning och mattpiskande.

Mitt i allt detta fick jag en plötslig längtan efter att bo så att jag kan ha en egen tvättstuga komplett med ett välutrustat städförråd.

Undrar om det är storasysters väldigt nära förestående nedkomst som ger mig dessa uttalade bygga bo-tendenser?


Bild från Gloveables.

Torpardrömmar

Helgens underbara utflykt till fina vänners nyinköpta sommarstuga väckte heta drömmar hos mig.

Om ett alldeles eget torp. Rött med vita knutar. Nära vatten och härlig natur. Dit man kan åka över en helg. Eller för en hel semester. Med hängmatta. En skuggig syrénberså. Några fruktträd och bärbuskar. Tunna silduksgardiner som fladdrar för vinden. Mormors gamla trasmattor på slitna golvtiljor.

Åh, vad jag vill ha!

Nå ja, om en si så där fyra och ett halvt år när jag får en lön något så när värd namnet, då ska jag ge mig ut på torpjakt...

Bild från Sköna Hem.

Sommar och sol

Eftersom jag inte har någon semester den här sommaren, och har varit lite bitter över det, är jag väldigt nöjd med min nya idé. Varje gång jag är ledig mer än 24 timmar ska jag försöka betrakta det som en semester och gärna åka på någon liten utflykt. Min förhoppning är att det i slutet på sommaren på det sättet kommer att kännas som om jag har haft en massa minisemestrar!

Försöka duger... Nu åker jag i alla fall i väg till kusten på minisemester nr 1, och har precis firat in den med pizza och öl i trevligt sällskap.

Nästan som i Cityakuten...

... kändes det i går när vi sprang till "stora" akuten för att ta emot en patient. Jag fick adrenalinpåslag och kände mig lätt hög.

Det låter kanske märkligt, men det var en otroligt häftig upplevelse.

Så nu vill jag väldigt gärna bli barnläkare. Eller åtminstone få komma ut på klinik som kandidat till att börja med...

Prao

Första dagen på mitt "sommarlov" ska jag spendera på barnakuten!

Min handledare från vårdcentralen jobbar nämligen där som ett led i sin specialistutbildning, och hon lovade mig att jag skulle få följa henne i hasorna en dag. Så i dag är det dags!

Jag ser väldigt mycket fram emot det, även om jag som sagt mest kommer att följa med henne och se på när hon jobbar. Senaste gångerna på vårdcentralen har varit lite sega, eftersom hon inte längre har kunnat boka patienter själv. Dessutom märks det ofta att vi i gruppen har olika bakgrund och erfarenhet, vilket gör att vi har olika behov och vill få ut olika saker av våra patientmöten.

Nu är jag ju förvisso partisk i målet, men jag tycker inte att det vore helt orimligt att ställa krav på åtminstone ett års arbetslivserfarenhet inom vården för att man ens ska få söka till läkarprogrammet. Personligen skulle jag i alla fall inte vilja gå till en läkare som har gått raka vägen från gymnasiet till utbildningen, och som utexaminerats utan att ha gjort andra erfarenheter än läkarstudier och studentliv.

Och störst av allt är kärleken

Strålande solsken :: vacker cermoni som verkligen speglade brudparet :: fina och personliga tal :: återförening för vårt gamla klubbverksgäng :: mycket kärlek.

Gårdagens bröllop var helt enkelt underbart.

Något som slog mig efteråt var att, förutom att vara väldigt kära, så är de ett så självklart par.

I meningen att det är självklart att just de hör ihop och bygger en framtid och en familj tillsammans.

Självklart. Det vill jag också ha. En vacker dag, så...